Det absurda
tidsfölopp
som du kallar
för livet.
Den tiden
kommer till ett
stopp.
Vad tar du för givet?
Maten
som adeln åt;
Vindruvor
och kycklinglår.
Hur bär du dig åt
nu
när du slickar dina sår?
Den varma plats
där du kan
sova
ett foster
inuti ett
sköte.
Krigen
med bomberna
blir där
dova.
Glöm
att du med döden
har ett möte.
Din respektive
så ljuvlig
och
era gulliga små,
men du
är osynlig.
Varför bleknade du så?
Gräset är
plågsamt grönare
någon annanstans.
Oliver Twists
rännstenar
och
gotiska romans.
Din
breda tristess
pumpar upp
din stress.
Du vill åka
jorden runt
efter
kickar
istället.
Du är en biprodukt
av det moderna
samhället.
Du är en
imponerande
sida på facebook,
där du redovisar
din look.
I livets tävlingslopp
kommer allt
till ett
stopp.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar